• Den olycklige danske prinsen

    - ett nyskrivet drama av Margareta Skantze, iscensatt av Teater Kontur

    I föreställningen Den olycklige danske prinsen vill vi ge ett nyanserat porträtt av Kristian II. Han var kung av Danmark och Norge 1513 - 1523, samt kung av Sverige 1520 - 1521. I den svenska historieskrivningen är han känd som “Kristian Tyrann”. Hans historia möjliggör ett utforskande av ett paradigmskifte i Europa, en undersökning av mänskliga drivkrafter, om drömmarnas och utopiernas förkrossande kraft, om en manlighet i kris och om kvinnors informella makt.


    Vi ser framför oss en intim upplevelse, där skådespeleriet står i centrum. Vi vill skapa en atmosfär med inspiration av den elisabetanska teatern och 1800-talets historiemåleri - en levande, färgsprakande och känsloladdad tablå, där publiken kommer historien nära. Vi vill studera Kristian II och skissa fram hans signalement, fylla i hans konturer, lära känna hans gestalt och skapa en tolkning i helfigur. Vi vill teckna ett sceniskt porträtt av Kristian II, där både mannen och monstret är ständigt närvarande och lika tydliga, ungefär som en optisk illusion.

     

    Titeln Den olycklige danske prinsen anspelar på att kung Kristian II kan ha varit en möjlig inspirationskälla då Shakespeare skrev sitt drama om Hamlet - den olycklige danske prinsen som såg sitt kungarike gå i kras. Bland de döda kropparna stövlar krigarkungen Fortinbras in – precis som Gustav Vasa gjorde då den Nordiska Unionen föll samman.

  • Turné

    Den olycklige danske prinsen

    Föreställningen är bokningsbar inför hösten 2017!

    Kontakta producent Camilla Bengtsson:

    camilla@camillabengtsson.se,

    telefon: 0705 712 533.

    Under hösten 2016 och våren 2017 har föreställningen visats 8 föreställningar på sex spelorter. Snittpublik: 40 - 70 per föreställning. Föreställningen är liten i formatet och intim i sitt tilltal och därför avsedd för en begänsad publik. Vi beräknar att ca 450 personer har sett föreställningen hittills.

     

    Tidigare spelorter:

    Stadsbibliotekets hörsal i Ängelholm

    St. Nicolai kyrka i Sölvesborg

    Skärva Herrgård i Karlskrona

    Folkteatern i Ronneby

    Lokstallarna i Karlshamn
    Folkets Hus i Olofström

  • Sagt om föreställningen

    Ur recension av Jakob Nilsson, BLT 3 nov 2016:

    Bara en röst och musik får en att förnimma en svunnen tid – och skapar rent filmiska scener av kyrkbröllop, stora fälttåg, grymma avrättningar och tysta sorgeskrik. Maximerad minimalism.

     

    Else Ekblom, Kultursällskapet i Ängelholm, 6 nov 2016:

    En strålande föreställning som många borde ta möjligheten att se. Både en stor teaterupplevelse och en korrigerande, kompletterande historiebild Sjuttiofem trollbindande minuter med enastående prestationer .

     

  • Reportage i Blekinge Läns Tidning

    Text av Elin Thornberg och foto av Staffan Lindbom

    En fantastisk historia om Kristian Tyrann

    Dramatikern Margareta Skantze, riksspeleman Astrid Selling, skådespelaren Johan Westermark och producenten Emelie Trossö sitter inne i Sensus lokaler i Karlskrona för en första genomläsning av manuset till monologen om Kristian II. Det lilla glasrummet skriker knappast ut sin medeltida aura, men så slår riksspeleman Astrid Selling av en ton på sin harpa och sjunger sin starkt medeltidsinspirerade koralsång, och skådespelaren Johan Westermark tar i från magen för att ge själ till den omdiskuterade kungen. Och plötsligt känns det som att du är där i den mörka fängelsehålan med Kristian Tyrann själv.

    – Det är inte tanken att försöka göra en upprättelse, det handlar om att gestalta en person som är både passionerad och mångbottnad. inte ond, utan som folk är mest, säger Margareta Skantze, som har jobbat i flera år med berättelsen.

    Skådespelaren Johan Westermark från Karlshamn är den som ska framföra rollen. Han fick den till viss del tack vare sin likhet med kungen själv.

     

    – Jag har följt Johan sedan han var 14 år gammal och med i UDG-teatern. Men senare när jag jobbade med det här började jag tänka att han ju var så himla lik Kristian II. Och sen såg jag honom på Willys och tänkte på det igen, så jag gick fram och hälsade och sa att jag hade en roll till honom, säger Margareta Skantze.

  • Ett stycke historia

    Kristian föddes den 1 juli 1481 på Nyborgs slott i Danmark. En dag skulle han bli kung över Europas största rike: den nordiska unionen, som omfattade Norge, Danmark och Sverige. Han var en orolig själ. Bus och fylla i ungdomsåren. För att få pli på honom fick han bo hos en fosterfamilj i Köpenhamn, hos Hans Bokbindare och hans fru.Det var hos dem som han fann böckernas förtrollade värld. Mest läste han om Christoffer Columbus och hans upptäckt av Amerika. Kristian drömde sig till det fjärran Indien, till El Dorado, landet där det fanns så mycket guld att alla var lyckliga och ingen behövde vara sjuk eller hungrig. Så skulle det bli en dag i kung Kristians stora rike!

    Men snart fick Kristian flytta från det glada livet på Köpenhamns gator tillbaka till det danska hovet. Han vantrivdes och längtade bort.

    Bergen

    När Kristian var tjugofem år skickades han till Norge, där han blev vikarierande kung. Han bodde mest i hamnstaden Bergen, som var tillhåll för alla möjliga sorters äventyrare, sjömän och handelsmän. I Bergen formades Kristians planer på det Stora Nordiska Handelskompaniet.

    En av krogarna som Kristian brukade gå till drevs av en kvinna från Nederländerna som hette Sigbrit Willumsen. Och här avgjordes en kväll kung Kristians öde. 
     

    Sigbrit hade en sextonårig dotter, som hette Dyveke, den lilla duvan. När Kristian fick se henne stannade tiden. Han kunde inte ta sina ögon ifrån henne. Och hon log mot honom. Han hade aldrig sett en sådan ren och oskuldsfull blick. 

    Köpenhamn

    Snart kallades Kristian till Köpenhamn. Kanske ryktet om hans förälskelse i Dyveke hade nått hovets öron. Kristian lydde. Men tog med sig både Sigbrit och Dyveke. Han köpte ett fint hus åt dem i närheten av slottet Amalienborg och ett sommarställe i Hvidöre. Han hälsade på dem så gott som varje dag och många nätter.

    Oron vid hovet blev allt större. Tronföljaren närmade sig trettio år och var ännu ogift! Men minsta antydan att Kristian borde se sig om efter en drottning fick honom att bryta ut i sådana vredesutbrott och hotelser att ingen vågade återkomma till frågan.

    Men när kung Hans dog då blev frågan akut.

    Elisabeth af Habsburg

    Kristian ställdes inför fullbordat faktum. Han skulle gifta sig med Elisabeth av Habsburg. Punkt. Slut. Det var det mest prestigefyllda giftet i hela Europa. Elisabeth var syster till den blivande kejsaren Karl V.

    Elisabeth var fjorton år. Kristian, som nu hunnit bli 34 år, var inte det minsta intresserad av att gifta sig med Elisabeth. Och OM han skulle gifta sig ville han hellre ha Elisabeths äldre syster, Eleonora, som var mycket vackrare, i alla fall av porträtten att döma. Tavlan återgav som brukligt den tilltänkta brudens ansikte i profil. Kvinnan skulle betraktas – inte själv betrakta!

    Kristians porträtt

    Också Elisabeth fick se ett porträtt av sin tilltänkte man. Porträttet var målat rakt framifrån. Han SÅG på henne med sina sökande oroliga ögon. Munnen var spotsk och trotsig. Över pannan en sammetsbarett i svart med infällda små speglar. 

    Vid ärkehertiginnans hov i Bryssel tisslades och tasslades det i alla hörn och vrår. Deras unga prinsessa och en prins från det fjärran Norden. Visserligen var kung Kristians rike stort, men det bestod av idel obildade och ohyfsade barbarer! Och han hade SKÄGG! Så djuriskt! Så primitivt! Och de presenter som han skickat till deras lilla prinsessa var alldeles för enkla. Ett pärlhalsband! Som om det skulle anstå en prinsessa av ätten Habsburg! Syster till den blivande kejsaren!

    Bröllopet

    Bröllopet var enormt påkostat och grävde ett stort hål i Danmarks statskassa. Kristian och Elisabeth dansade en dans, sen gick Elisabeth och lade sig. Ingen kung kom på besök eller bad henne komma till hans säng. Så fortgick det månad efter månad. Så kom en delegation från det nederländska hovet. Budskapet var klart och tydligt till kung Kristian: ”Se till att ordna upp affären med din älskarinna på ett snyggt sätt!" Under dessa väldiga haranger stod kung Kristian blickstilla och tittade upp i taket. Sedan gick han ut ur salen. Från hans kammare hördes ljudet av krossat porslin och ursinniga vrål. Det var upptakten till den kommande katastrofen.

     

    Vill du veta hur det gick sen? Stöd vårt projekt eller boka Den olycklige danska prinsen!

  • Ett porträtt i nytt ljus

    Johan Westermark i rollen som Kristian II

    Johan Westermark

    Skådespelare

     

    - Som skådespelare så är det alltid enormt spännande och roligt att få förmånen att gestalta en historisk person. Som svensk så känner man endast till Kung Kristian som en demon eller en tyrann. I Den olycklige danske prinsen framträder en annan bild av denne "tyrann" - en man bakom den historiska personen och det är om honom vi vill berätta.     

    Kung Kristian II

    Den siste nordiske unionskungen

     

    Det finns en fara i att utmåla historien i svart och vitt, då ljus och mörker har en benägenhet att skifta med tiden. I föreställningen Den olycklige danske prinsen vill vi skildra Kristian II:s historia så gott vi kan utifrån de källor som finns att tillgå. Vad som verkligen hände och vem han egentligen var står att finna i ett grått spektrum mellan det nattsvarta och det snövita.

     

  • Våra tankar

    om Den olycklige danske prinsen

    Emelie Trossö

    Skådespelare

    - Valet av att studera och porträttera Kristian II medför ett antal frågeställningar. I arbetet med Den olycklige danske prinsen har vi valt att fokusera på följande: Vem är mannen bakom monstret? Vilka är kvinnorna bakom Kristian II och hur påverkade de honom? Vad har monstret för funktion? Hur såg Kristians värld ut och vilka historiska mönster kan vi se upprepas idag?

    Astrid Selling

    Riksspelman och folksångare

    - De starka berättelserna i historien har förts vidare från generation till generation genom så kallade legendballader och vi har funnit två som handlar om Kristian II. Balladerna sjungna av en soloröst blir med sin tydliga och intrikata symbolik ett spännande element, som vi kommer att utforska i vår pjäs.

    Margareta Skantze

    Dramatiker och Regissör

     

    - För oss som arbetar med teater som uttrycksmedel finns en ”licentia poetica”, en poetisk frihet, som ger oss ett annat utrymme än vad som är fallet inom universitetsvärlden eller museivärlden. Vi kan göra djärvare påståenden och spekulera friare än en historiker kan. Det är inte detsamma som att vi fabulerar fritt. Tvärtom är vi noga med att hålla oss till kunskapskällorna. Men det innebär att vi har friheten att närma oss det historiska stoffet med konstnärens

    intuition och inlevelse.

     

    Viktoria Rosén

    Scenograf och Kostymör

    - Min passion är att visualisera text. En bra text väcker känslor och leder mig in på färger, former och material. I teatersammanhang betyder detta scenografi, och kostym för mig. I arbetet med föreställningen Den olycklige danske prinsen kommer jag att plocka influenser från historisk tid och göra en tolkning som blir det konstnärliga uttrycket.  

  • Boka

    Här är information om föreställningen till dig som vill arrangera den!

    Publikantal: 80 - 100 personer

     

    Framförandet bygger på närhet och intimitet. Gärna möblering i arena-form.

     

    Spelyta: 9 kvadratmeter

    Spelplatsen bör vara lite upphöjd, alternativt att publiken sitter på ett sluttande plan

    Teknik

    Stående ljus. 

    Föreställningslängd: 70 min

    Utan paus

  • Skånelandskapens roll i historien

    Den Nordiska Unionens sammanbrott och den svenska nationalstatens födelse.

    Den svenska nationalistiska enhetstanken som formades under Gustav Vasas tid har undantryckt annan historieskrivning, något som märks in i vår egen tid och kanske särskilt i Blekinge, Skåne och Halland. Vårt projekt belyser Skånelandskapens roll i den svenska, nordiska och europeiska historien. De tre landskapen som tillhört gamla Danmark ligger mellan Sverige och Europa, nu som då, och vi anser att historien (också) bör berättas ur detta perspektiv.


    Föreställningen Den olycklige danske prinsen är ett led i ett stort bildningsprojekt, där vi bjuder in universitet, institutioner, museer och föreningar till att samarbeta kring förläsningar, seminarium och workshops som berör projektets frågeställningar.